Kastration
Kastration
Den bästa tiden för kastration av unghingsten är sen höst eller tidig vår när mängden flugor inte är så stor och hästen kan gå i en ren gräshage. Man bör undvika perioder när det är mycket blött och lerigt i hagarna då risken för sårinfektion ökar under sådana betingelser. Även vintern är en mycket bra tid om det är fruset och snö. Man skall tänka på att alltid försöka ha halm som strömedel om hästen skall stå inne efter kastrationen. Detta för att undvika att såret smutsas av spån eller torv.
Stående kastration
Vid den vanligaste metoden att kastrera en hingst (kastration på obetäckt funikel) skär man igenom alla hinnor in till testikeln. Detta kan göras på stående sederad och lokalbedövad häst. Blodkärl och sädesledare krossas, men såret sys inte. Den komplikation som ses är främst sårinfektioner På den lite äldre hingsten som har stora och välutvecklade testiklar ökar risken för blödningar. Om hingsten har haft pungbråck som föl eller har vida inguinalringar finns en risk för tarmframfall vilket är en mycket allvarlig komplikation som kan vara livshotande. Pungbråck är mer vanligt i travarrasen och vi brukar därför avråda från att kastrera travare stående.
Kastration under narkos
Vid kastration på sövd häst sparas den innersta hinnan in mot testikeln och denna ligeras tillsammans med kärl och sädesledare. (Kastration på betäckt funikel ) Operationssåret sys ihop. På detta sätt förhindras allvarliga komplikationer som tarmframfall. Det är också ovanligt med blödningar och sårinfektioner med denna operationsmetod. Hästen kommer tidigare tillbaka till arbete då såret läker fortare. Metoden är att föredra på hingstar över 1 år eller om kastrationen måste göras under en del av året när det är svårt att ha tillgång till rena hagar.
Kastration av klapphingst
Många hingstföl har båda testiklarna nere i pungen redan vid födseln. Hos de allra flesta är testiklarna nere vid ett års ålder. Ibland kan man bara känna en del av ena eller båda testiklarna. När man försöker känna efter drar hästen upp testikeln. Känner man någon del av testikeln på våren när hästen är 1 år är det värt att spara hingsten över betesperioden så har de flesta släppt ner båda testiklarna. Går en eller båda testiklarna inte att känna alls på hösten som 1åring är det mer ovanligt att de kommer ner i pungen. I de allra flesta fall ligger testikeln i ljumsken i ingunalkanalen. Det kan dock i en del fall vara så att testikeln ligger kvar i buken ibland ända inne vid njure och binjure. Går inte någon del av testikeln att känna kan veterinären ofta med ultraljud konstatera om testikeln ligger i inguinalkanalen eller om den ligger inne i buken. Ligger testikeln i iguinalkanalen är det ett förhållandevis enkelt operativt ingrepp som i huvudsak liknar en kastration på betäckt funikel. Om testikeln ligger i buken kan det däremot bli ett mycket omfattande bukingrepp som innebär större komplikationsrisk och en helt annan eftervård.
Oavsett operationsmetod bör man vaccinera hästen mot stelkramp i samband med operationen om inte hästen är vaccinerad sedan tidigare.