Vaccinationssjukdomar

Vaccinationssjukdomar

Här kan du läsa mer om rekommendationerna som finns kring de vaccin vi erbjuder.

Kvarka

Kvarka är en luftvägssjukdom som är mycket smittsam. Sjukdomen orsakas av en bakterie som heter Streptococcus Equi subsp. Equi.

Vid smitta ses en varierande grad av symptom, vissa hästar blir mycket sjuka och vissa visar inga symptom alls. Oftast insjuknar hästen oftast med feber som första symptom, 24-48 timmar efter detta kan hosta och näsflöde ses (ofta gult och tjockt men ibland mer tunt och klart). Efteråt utvecklas svullnader i huvudets lymfknutor, t.ex. mellan ganascherna. Dessa kan bli mycket stora, som bölder, som kan spricka upp både inåt i luftvägarna och utåt genom huden och tömma sig på var.

Inkubationstiden är 3-14 dagar och smittan sprids som droppsmitta – antingen direkt mellan hästar eller via miljön så som via händer, kläder, vattenkar eller utrustning.

De allra flesta hästar klarar av sjukdomen själva och blir friska. Det finns dem som får svåra symptom och svårt att andas, och det finns dem som får kastad kvarka vilket innebär spridning av bakterien invärtes, till kroppens inre organ. Komplikationer som anasarka (inflammation i blodkärl) som ger ödem, muskelinflammation och lunginflammation förekommer också. Vid komplikationer kan sjukdomen vara livshotande.

Det finns också hästar som själva blir friska från synlig sjukdom, eller har så lindriga symptom att sjukdomen inte märks, men som har bakterier kvar som gömmer sig i lymfknutor/luftvägar och som sedan kan utsöndras ibland, t.ex. vid stress som annan sjukdom eller flytt till nytt stall. Dessa hästar kallas för ”tysta smittbärare” och kan vara en bidragande faktor till att sjukdomen sprids och att utbrott uppstår utan att man haft tydliga kvarkasymptom på hästen som spridit smittan.

Det är generellt inte rekommenderat att behandla kvarka med antibiotika på hästar som hunnit utveckla svullnader i lymfknutorna om de för övrigt äter, dricker och andas normalt. Bakterien är som regel känslig för vanligt penicillin och man kan överväga antibiotikabehandling i tidigt skede innan utveckling av bölder i lymfknutorna, vid allvarlig sjukdom eller på tysta smittbärare som inte verkar kunna göra sig av med sjukdomen själva.

Sjukdomen är så kallat anmälningspliktig, vilket innebär att man vid misstanke om utbrott enligt lag måste rapportera detta till länsstyrelsen, och stallet isoleras tills det kan frias från smitta med hjälp av veterinär.

Vid utbrott är det mycket viktigt med smittskydd och hygien, mer om detta finns på SVAs hemsida här.

Det finns ett vaccin som lanserades 2021, Strangvac. Detta är det enda vaccinet som finns registrerat i Sverige för att förebygga kvarka och skall enligt studier ge ett gott skydd mot allvarlig sjukdom och smittspridning.

Grundvaccinationen består av två sprutor med 4 veckors mellanrum, precis som för influensavaccinet.

För hästar med hög risk att utsättas för smitta rekommenderas revaccination efter 6 månader, vid lägre risk rekommenderas revaccination efter ett år.

Influensa

Influensa är en mycket smittsam luftvägssjukdom som ger hög feber, djup torr hosta och tunnflytande näsflöde som kan bli tjockare mer var liknande i ett senare stadium. Hästen kan även få nedsatt aptit och svullna ben. Hos vaccinerade hästar kan liknande men mildare symptom uppkomma.

Sjukdomen orsakas av Ekvint Influensavirus. Influensavirus muterar lätt och därför uppkommer ständigt nya stammar. Inkubationstiden är kort, 1-3 dygn, och den snabba spridningen är typisk för influensan. Hästar kan smittas genom direktkontakt eller via utrustning och människor som varit i kontakt med smittspridande individer. När hästen hostar sprids viruset effektivt via luften. Smittade hästar som ej vaccinerats utsöndrar mer virus jämfört med de som vaccinerats. I de flesta fall kräver sjukdomen ingen behandling utöver vila men i vissa fall kan hästen drabbas av sekundärinfektioner med bakterier och då kan antibiotikabehandling bli aktuell. Dödsfall har inträffat vid allvarligare sjukdomsutbrott, ofta föl och hästar i dålig kondition.

Om hästen får vila och ej drabbas av komplikationer kan den vara symptomfri efter 10 dagar.

Isolering av sjuka hästar/smittade stallar bör ske snarast vid misstanke om influensa. Isoleringen bör kvarstå tills minst 10 dagar efter det att den sista hästen visat symptom.

Rengöring och desinfektion av stallar och utrustning bör utföras efter sjukdomsutbrottet.

Grundvaccinationen består av tre sprutor.  Det skiljer sig mellan olika tävlings förbund om intervallen mellan vaccinationerna, läs vad som gäller för just din häst. Men generellt gäller att det mellan första och andra vaccinationen ska det gå 4-6 veckor, (minst 21 dagar och max 56 dagar) Därefter görs den tredje vaccinationen efter ytterligare 4-6 månader, (minst 90 dagar och max 180 dagar.) Revaccination var 6:e -12:e mån beroende på ålder och tävlingsreglemente.

Stelkramp

Stelkramp orsakas av bakterien Clostridium tetani som finns i hästens avföring samt i jord. I Sverige är stelkramp ovanligt tack vare att en stor andel av hästarna är vaccinerade. Clostridium tetani bildar toxiner, som tetanospasmin och tetanolysin, som påverkar nervsystemet.

Bakterien trivs bra i en syrefattig miljö som djupa sticksår, sår med dålig blodförsörjning samt då främmande kropp sitter kvar i såret. Bakterien kan även uppkomma i kastrationssår eller infekterade navlar på föl. Inkubationstiden är vanligtvis 1-3 v men kan variera från dagar till månader.

Sjukdomen utvecklas successivt och första symptom som ses är ofta att hästen får en överdrivet stark reaktion på yttre stimuli som ljud, ljus och beröring. En ökande muskelstelhet ses, svansen hålls stelt ut från kroppen, hästen har svårt att röra hals och huvud och tuggmuskulaturen krampar. Tredje ögonlocken faller fram. Successivt ses även stelhet i benen och ryggen. Okontrollerade krampanfall kan utlösas. I slutstadiet förlamas andningsmuskulaturen och hästen dör. Detta sker ca 5-7 dygn efter det att första symptomen ses.

En häst som visar symptom på stelkramp skall hållas i tyst och mörk miljö. Tetanusserum med antitoxin bör sättas in på ett tidigt stadium. Hästen får lugnande för att muskulaturen skall kunna slappna av. Hästen bör även stelkrampsvaccineras för att få upp immuniteten.

Grundvaccinationen består av två sprutor med 4-6 v mellan och därefter en tredje dos efter ytterligare 5-7 mån. Revaccination sker vartannat år eller vid sårskador, hovböld eller kastration.

Föl kan vaccineras från 4 mån ålder. Dräktiga ston bör vaccineras i sista dräktighetsmånaden.

Botulism

Botulism (som är ovanligt i Sverige) orsakas av bakterien Clostridium botulinum som vid rätt förhållanden kan producera ett mycket starkt nervgift, botulinum toxin. Hästen är extremt känslig för botulinimtoxinet som påverkar nervsystemet och orsakar en tilltagande förlamning som slutligen drabbar djurets andningsmuskulatur. Infektionen har hos ovaccinerade hästar en dödlighet på upp till 90 %. Därför är profylax av stor vikt för att öka chansen för överlevnad.

Hästen kan infekteras på tre olika sätt:

• Vanligaste infektionsvägen är genom förorenat foder (enslilage). Bakterien har hamnat i fodret genom att jord eller döda djur kommit med i det inplastade fodret där det uppstår en sådan miljö att bakterien kan växa till och bilda toxin.
• Sår/navelinfektion som blir förorenat med Clostridium botulinum sporer som växer till och producerar toxin i vävnaden.
• Mindre vanligt är att hästen får i sig Clostridium bakterien med födan och att toxin därefter produceras i tarmen.

Symptomen på botulism är oavsett smittväg likadana och börjar vanligtvis med att hästen uppfattas som vinglig eller svag. Kroppsställningen påverkas av den tilltagande förlamningen och hästen står ofta med huvudet lågt. Ansiktsmusklerna är slappa, pupillreflexen nedsatt, och hästen kan ej tugga eller svälja foder. Svansen är slapp och förstoppning och utspänd urinblåsa är vanligt. I slutskedet, 48-72 h efter symptomdebut, blir muskelpåverkan så stor att hästen ej kan stå och den dör när andningsmuskulaturen förlamas.

Det finns åtta olika typer av botulinumtoxiner, i Sverige har endast typ B hittats på häst. För vaccination används i Sverige Botvax B som är ett vaccin mot typ B.

Grundvaccination består av tre vaccinationer med en månads mellanrum och därefter årliga revaccinationer. Föl kan vaccineras från 10 veckors ålder.

Virusabort Equint Herpesvirus EHV1

Infektion med herpesvirus är mycket vanligt hos häst. Det finns flera olika herpesvirus. Der mest fruktade är EHV1 som förutom övre luftvägsinfektioner även orsakar abort och neurologiska symtom. Två andra herpesvirus EHV4 och EHV 2 är vanligt förekommande men orsakar framförallt luftvägssymtom.

Smittvägar: Smittan är främst luftburen där viruspartiklar från en smittad häst hostas ut i omgivningen. Vid abort är fostret, efterbörd, fostervatten och flytningar mycket smittsamma.

Symtom: Det vanligaste är att hästen får feber, seröst näsflöde, nedsatt aptit och ibland även ödem i benen.

Ston som kastar visar oftast inga andra symtom i samband med kastningen. Stoet kastar ofta sent i dräktigheten eller får ett svagfött föl som oftast dör inom några dagar.

Fosterhinnor och efterbörd är mycket smittsamma och stoet bör omedelbart isoleras från andra dräktiga ston efter en kastning. Stoet bör hållas isolerad i 3-4 veckor.

Neurologisk sjukdom kan också förekomma. Symtomen kan variera från lindrig ataxi(vinglighet), till förlamning. Symtomen drabbar främst bakdelen med slapp svans och ibland svårigheter att urinera. Vissa hästar återhämtar sig snabbt medan andra kan få bestående men. I vissa fall går hästen omkull och kan inte resas utan måste avlivas av djurskyddsskäl.

Herpesvirus finns latent kvar i kroppen efter genomgången infektion och kan reaktiveras senare i livet exempelvis vid stress eller annan sjukdom.

Det finns vaccin mot virusabort. Främst rekommenderas vaccin till dräktiga ston. Dessa skall då vaccineras i 5:e, 7:e och 9:e dräktighetsmånaden.